Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i GöteborgsomrÄdet har för uppfattningar om Ny tid, pÄ papper sÄvÀl som pÄ nÀtet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger pÄ tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och Àr utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar pÄ att opinionsledarna har anvÀndning för tidningen pÄ olika plan. InnehÄllsmÀssigt skiftar motiven för anvÀndning, dÀr vad som efterfrÄgas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det pÄvisas Àven att sociala samt underhÄllande motiv utgör en stor del av lÀsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen Àr bÀttre till lÀngre, mer avslappnad lÀsning.

Syftet med uppsatsen Àr frÀmst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svÄrt att fÄ nÀmnvÀrd makt. Att deras makt var svag förklaras ocksÄ av att de kom med i arbetarrörelsen nÀr den fÄtt fast form, en form som mÀnnen skapat. Begreppet vÀgberoende förklarar hÀr kvinnornas svÄrigheter. Viktigt har ocksÄ varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att fÄ umgÄs med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd frÄn sina medsystrar..

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den vÀlfÀrdsstat som prÀglat Sverige sedan 1960-talet, vÀlfÀrdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att vÀlfÀrd har varit ett intressant studieobjekt för frÀmst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu Àmnar studera omrÄdet frÄn ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förÀndrat sin vÀlfÀrdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda vÀlfÀrdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vÀgen? samt Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsstater ligger till grund för denna studie.

I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhÄllningssÀtt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks Àven huruvida det socialdemokratiska förhÄllningssÀttet till EU-medlemskapet har förÀndrats över tid, frÄn 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jÀmföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv instÀllning till EU-medlemskap, och har sÄ gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i nÄgon större omfattning av socialdemokraterna.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förĂ€ndrats och formulerats olika i skolutredningar och lĂ€roplaner. I dagens rĂ„dande lĂ€roplan för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mĂ„l och riktlinjer dĂ€r elevinflytande innefattas. Under min praktik som lĂ€rarstuderande i Ă€mnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som sjĂ€lv fĂ„tt vĂ€lja lĂ„tar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och fĂ„ större förstĂ„else för musiklĂ€rares syn pĂ„ elevinflytande och hur de menar inflytandet pĂ„verkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jĂ€mförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

1917 splittras Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, (SAP), och utbrytarpartiet Sveriges Socialdemokratiska VÀnsterparti, (SSV), bildas. Detta innebÀr en katastrof för SAP i Norrbotten. Trots detta Àr man 1924 Äterigen det största socialistiska partiet i lÀnet sett till röstandelen i ett andrakammarval. Hur denna upphÀmtning kunde ske Àr frÄgan som denna uppsats försöker besvara. Undersökningen har gjorts genom ett ingÄende studium av SAP:s arbetarekommuns i LuleÄ interna verksamhet 1917-1924.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka framstÀllningen av HÄkan Juholt i kvÀllspressen. Vi har valt att jÀmföra de tvÄ kvÀllstidningarnaExpressen och Aftonbladet mellan den 8 oktober 2011 och en vecka framÄt till den 14 oktober 2011 dÄ rapporteringen av den före detta socialdemokratiska ledaren HÄkan Juholt hamnade i blÄsvÀder för första gÄngen. Hur har Juholt framstÀllts i kvÀllspressen? Vid analysen av Aftonbladet respektive Expressen har vi studerat artiklarna utifrÄn följande aspekter: rubrik- och bildsÀttning, positiva och negativa ord, politiska partier- och helhetsintrycket av artiklarna samt ur ett etiskt-, moraliskt- och jÀmstÀlldhetsperspektiv.I vÄrt teoriavsnitt har vi behandlat mediedrev och den journalistiska formen. KvÀllspressens rapportering kring Juholts sÄ kallade bidragsfusk var ett mediedrev anfört av den socialdemokratiska tidningenAftonbladet.

I min uppsats sÄ har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhÀllets sÀrart. Detta Àmne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger sÄ lÄngt tillbaka i tiden. Mitt val av detta Àmne beror huvudsakligen pÄ att jag önskar öka förstÄelsen för hur vÀlfÀrden och folkhemsidealet kom att utmÀrka Sverige. För att uppnÄ detta har jag frÀmst studerat socialdemokratin, dÄ den som det framgÄr i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mÄn det pÄverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat Àven andra faktorer.

Uppsatsen behandlar Svenska Socialdemokratiska Kvinnoförbundets (SSKF) medlemstidning Morgonbris. 1920- och 1950-talets upplagor studeras. 1920-talet undersöks eftersom kvinnoförbundet var nybildat och i en uppbyggnadsfas. PÄ 1950-talet var kvinnoförbundet etablerat och undersökningens syfte Àr att undersöka vad kvinnoförbundet ansÄg vara viktigt under dessa perioder och jÀmföra resultaten med varandra. PrimÀrkÀllan Àr kvinnoförbundets medlemstidning Morgonbris.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dÄvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill sÀga de fyra borgerliga partierna, stod dÄ i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och pÄvisade att deras politik skulle verka för en mer hÄllbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllning om kunskap och det lÀrande subjektet i grundskolan det vill sÀga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrÄgor. För att belysa bakgrund och historisk kontext anvÀnds tvÄ perspektiv pÄ skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik mÀrks spÀnningar mellan dessa perspektiv vilket fÄr konsekvenser för synen pÄ kunskap och subjekt. FrÄgestÀllningarna handlar om vad som görs önskvÀrt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

This thesis aims to investigate how the interests of women are handled in political parties whose opinion programs are based on class interests. The essay constructs a theoretical framework, which shows that the descriptive representation of women is a prerequisite for their subjective interests being represented, however not a guarantee.By studying how the Social Democratic party deals with the demands from the Women's federation, the empirical material sheds light on the theoretical discussion. The study's methodological foundation consists of an ideology critical textual analysis, which focuses on the debate on the design of parental allowance that took place within the party during 2005. During the party's congress the women's federation advocated a proposition for increased individualization of the parental allowance, however the party did not accept it. The analysis confirms the theoretical argumentation that descriptive representation is not a guarantee for the representation of women's interests.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förÀndringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken Àr samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte Àr att undersöka om det skett nÄgra förÀndringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsstÀllning Är 2006. FrÄgorna som Àr Àmnade att besvaras Àr dels om det gÄr att urskilja nÄgra vÀsentliga skillnader mellan den föregÄende socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, Àr en del av lösningen pÄ en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys Àr avsikten att utföra en komparation mellan de tvÄ regeringarnas PGU för att pÄ sÄ sÀtt uppvisa eventuella skillnader.